pretto

Jag hoppas att det här inte ska bli en hopplös, pretentiös & självcentrerad variant av fenomenet blogg även om vissa farhågor finns.

Imorgon börjar mitt vuxna liv. Nytt jobb, ny stad, ny lägenhet. Nytt trevligt leende, nya trevliga frågor om uppväxthobbiespartners och trevlia sammankomster med fikafilmkvällmiddag. Jag hoppas på det bästa, men saknar...allt det andra. Hon som betytt mest av alla för mig. De som alltid finns fem minuter bort om man ringer. De som beundrar en oavsett om man är ett korkat as. De är inte lätta att ersätta.