utveckla det!

Det börjar gå på tok för lång tid mellan gångerna, inte bra alls. Ursäkten är bra däremot. Jag tror tusan att jag på senare tid åter börjat utvecklas vidare som människa, vilket inte är illa alls. De sista åren har jag levt ett otroligt stabilt liv. Ni vet hur det är, man ordnar upp tillvaron på så sätt att man trivs. Till och med hela debaklet med första flickvännen gick relativt smärtfritt, frånsett en smärre relationskris med min mamma (som förstås löste sig lagom till att förhållandet i fråga tog slut). Jag har tyvärr lite svårare att precisera exakt vilka mer påtagliga effekter den pågående utvecklingen kommer att få, men jag räknar kallt med att det hela bär med sig något positivt. Det känns ruskigt bra att kunna se tillbaka på det beslut jag tog i höstas, som då inte kändes som något direkt strålande val (att flytta ifrån allt och alla till en ny medelstor svensk stad som säkert ser ut som alla andra medelstora svenska städer: Storstadskomplex, krav på homogenicitet vad gäller kläder, intressen och livsval samt uteställen med Ibiza-skumpartyn lagom till minusgraderna i advent), och känna att det ändå var rätt.

Lite mindre glatt: Min pappa var på besök i helgen. Han mår på olika sätt inte bra, dels är han relativt nyligen bukoperarad pga av en kärlmissbildning i tarmen och dels så behandlas han för upprepade depressioner. Det känns sorgligt att se en föräldrar tappa en stor del av den personlighet han eller hon alltid har varit. Konstigt att inte kunna räkna med att ens tidigare intellektuellt sätt knivskarpa pappa plötsligt inte riktigt hänger med i samtalet. Frustrerande at inte veta alls hur man ska hantera det hela. Jag tror till exempel att pappa inte riktigt tål sin antidepressiva medicin, och att han tar en hel del smärtstillande och lugnande tabletter i doser som aldirg kan vara nyttiga. Det bästa vore självklart att sätta sig ned med alla inblandade och bara ta upp det hela till diskussion: Utveckla de tankar och farhågor man har burit på sedan så lång tid tillbaka. Orden finns bara inte där när jag behöver dem.